DON´T YOU LIE TO ME
i djungeltempo och det var ju bara såååååååååå bra!!

Då Rocka kom upp och kopplade in gitarren strax före själva spelningen trodde en del fyllskallar att det var Remu som var där... så var det med nykterheten på publiken.

 

Köping, Restaurang Ögir 20050603
Recension av Ari Haapala
Foto Johan Lundqvist
 

 

När dom väl lyckades ta sig upp på scenen blev det jubel i lokalen. Dom körde igång med Roadrunner med buller och brak. Det tog nästan halva låten innan kameran ställt in sig på så hög volym. Jag stog alldeles vid högtalaren och publiken blev helvild. Ölen skvätte runt och trängseln var enorm längst fram. It ain't lirade Rocka helt exemplariskt och Remu lugnade ner honom flera ggr troligen för att Remu själv inte orkar högre tempo. Well ooh har inte mycket med orginalet att göra annat än i vissa gitarr slingor. Jag tycker det är en usel låt i dagens tappning. Walking the dog däremot var närmare orginalet än jag hört på länge. Tallahassee var en positiv överraskning för den var i nästan äkta Hurriganes tempo. Medleyt var ännu segare än tidigare, fast Cadillac var ju en positiv nyhet. Kanske just för att det var något man inte hört på ett tag.

Oh baby höll däremot var mycket bättre än på flera år. Rokka körde solot helt efter noterna, synd bara att han inte får till det mullrande gitarrkompet. Remu sjöng lite mer av originaltexten än va han brukar göra annars så jag tror att dom hört på originalet eller sen var jag så exalterad att jag bara tyckte han höll sig till texten bättre. Sen kom Don't you lie... i djungeltempo och det var ju bara såååååååååå bra. Det påminde lite om trummorna på Mr X, fast handen på hjärtat, Mikko sjöng inte så bra som man är van med. Lets go...var som den har varit förr live men Do You Wanna Dance var lite bättre än tidigare. Det var lite mer fart på den fast jag personligen gillar inte bas solot på den. Det låter bara som om gitarren slutar att funka. Chinatown var väl så där, lite för mesigt tempo men klart hörvärd. Jag har hört en mycket sämre version av den så den dög gott. Hound dog däremot kan dom skippa helt för den, Baby Doll och Lucille låter nästan likadant så det räcker med Baby Doll.

Bourbon Street var farligt nära originalversionen så det finns inte mycket att orda om på den förutom att publiken var med och sjöng i refrängen så man knappt hörde Remu. My Only One framfördes lite som ett måste nummer. Remu la väl inte ner sin själ i framförandet av den och skojade till texten på ett ställe. Publiken sjöng med även bättre än på bourbon. Sen klämde man i med Keep On Knocking i ett riktigt gammeldags Hurriganes tempo. Han KAN ju hålla farten uppe en hel låt bara han vill gubben. Det blev ju nästan omöjligt att stå still på stolen då dom ångade på. Efter Lucille kördes Get on i bluestempo och det var helt jävla värdelöst. Den skall ju gå som ett x2000 tåg. Sen hade man sett fram emot medleyt på slutet. Third stone... lät enbart som flummigt gitarrgnissel och man började undra när Rokka hade hunnit tända på, Peter Gun lät inte mycket bättre, bitvis hördes det vilken låt det var men mest var det bara konstigt gnissel. När man väl kom fram till Made in Sweden så gick det på tok för sakta och det smög sig in för mycket onödigt gnisslande även på den. Låter lite negativt så här i efterhand men lik förbannat var det bättre än i Bollnäs, det är väl mest det att jag vill att dom tar med lite nya låtar i setlist istället för att gnida på samma låtar år efter år. Den som såg dom för första gången var säkerligen mer än nöjd.		SETLIST Roadrunner It Ain't What You Do Well Ooh... Walking the Dog Tallahassee Lassie True Fine Mama Medley: YaYa /I'm Ready /Say Mama /Cadillac /Ya Ya Oh Baby Doll Don't You Lie to Me Let's Go Rocking Tonight Do You Wanna Dance Chinatown Hound Dog Bourbon Street My Only One Keep On Knocking Lucille Get On 3rd Stone From the Sun /Peter Gun /Made in Sweden