Söderhamn 1977.08.12
Första gången jag såg Hurriganes live! Ungefär samma ös som på "Live In Stockholm". Fruktansvärt med folk, raggare och knuttar så man blev orolig.

Tyvärr så missade jag början, men ändå en av de bästa spelningar jag sett. Ile i högform. Mycket låtar från Hot Wheels och 16 Golden Greats.

Östervåla 1978.05.20
Hade enorma förväntningar på konserten. Den här gången var vi på plats redan till sound checken. Ile fick sig en blåsninga av Remu på sound checken. Snackade lite med dem och de var riktigt trevliga.

Konserten var inte riktigt lika bra som den i Söderhamn, men ändå riktigt bra. Lite mindre låtar från 16 golden

Gävle 1978.06.03
Nu fick vi även höra Ile sjunga "Drive My Car" och "It´s All Over". Det var bra fart på gubbarna, fast Ile fick problem med förstärkaren under "11th Street Boogie". När dom hade fått låna en förstärkare av ett dansband var det högtryck igen. Enda gången jag hört "Money" live. Den är klart bättre live än t.ex "It Ain´t What You Do". under soundchecket spelade de bl a "Walking the Dog", men tyvärr inte under själva spelningen. Var och snackade med dem före spelningen - ur trevliga.

Som tur var snodde jag med mig morsans bandare och spelade in konserten, så den har jag kunnat återuppleva gång på gång.

Hedemora 1978.07.07
Detta var i slutet av turnén och Remu var hes så det blev många "Cisse låtar", Tiger m.m. Fruktansvärt tryck på gubbarna ändå. Fast de gjorde en riktigt lugn version av "Eight Days A Week". Det var en så enorm stämning för då fanns det fortfarande lite raggarkultur kvar, åtminstånde i Dalarna.

Östervåla 1979.06.02
Tyvärr hade Ile slutat, men Albert var inte fy skam han heller. Dessvärre var Albert inte lika trevlig som Ile, Cisse eller Remu. Kanske för att jag lite full och han blev supa sugen, vem vet. Har haft konserten på band men spelat över den av misstag (har åtminstånde soundchecket kvar på band) ett enormt misstag för nu var det rejält drag i Alberts gitarr lir. Fast man saknade låtarna från Hot Wheels och "Ile låtarna" från 16 golden. Det blev för mycket Roadrunner.

Norberg 1979.08.04
Om det var ös på grabbarna i Östervåla så var det inget mot Kärrgruvan. Första gången man fick höra "My Only One" i nästan hårdrocks version. Att man inte hade videokamera då. Den koserten bräcker nog Söderhamn från 1977.

Söderhamn 1980?.??.??
Höll på att krocka med Cisse, en roadie och deras chaufför när vi skulle upp på berget. (Berget är en festplats typ Folkets park). Jag fyllnade till lite men höll mig så pass att jag minns det mesta. Jag satt på scenkanten och diggade så jag var blöt av svett. Dom lyckades plocka alla guldkorn från Jailbird så som Desirée, I´m Ready m fl.
-Hur kan dom vara så enormt bra? Att lyckas göra en spelning utan så mycket som en halvdålig låt.

Söderhamn 1981.05.03
Nu var jag nykter och skötsam igen. Den här gången hade de förstärkning av Kassu Halonen, som även sjöng "Blue Monday" och en låt till. Tyvärr var det inte så enormt mycket folk. Ändå var det ett enormt tryck på gubbarna. Det som saknas är mer låtar från 16 golden, Hot Wheels och Tsugu Way. Annars är dom så otroligt bra.

Både soundcheck och konsert finns bevarade på band och är guld värda.

Fagersta 1982.06.??
Nu hade Albert fått kicken, så man var lite skeptisk till vad Janne skulle tillföra. Var det slutet eller? Men redan på soundchecket kunde man höra att det här var inte alls så tokigt. Nog för att Janne försökte härma Albert lite grand, men ändå.

Det var full fart på gubbarna som hade förstärkning av Ola Kyltsi på kompgitarr och synth, det lät rikting bra. Både soundcheck och konsert finns bevarade på band.

Pihtipudas 1983.07.09
Här var det snudd på att jag missade konserten för jag var as kalas och hade somnat. Som tur var fick en kompis liv i mig precis när Hurriganes skulle upp på scen. Det jag kommer var att Cisse satt på en stol och lirade med benet i gips - full fart ändå. Janne spelade de flesta solona och Ile kompade. Sen vet jag att det var enormt tryck framme vid scen.

När jag sen dagen efter lyssnade på bandinspelningen tyckte jag dom var lite sävliga men ändå enormt bra. Mycket låtar man inte hört förr eller senare. Dom skulle göra en live platta den sommaren men det blev aldrig av - tyvärr. Det var säkert därför dom körde mycket nytt material.

Aulava 1984.07.14
Ile med maffia mustasch och bakåt slickat hår! Det var knappt man kände igen honom förrän han började knäppa på gitarren. Nu var det tryck i maskineriet igen. Det var meningen att -ganes skulle spela kl.03 på natten men då sa Remu åt arrangören att inte tänker vi spela för folk som ligger och sover. Så Remu gjorde lite ändringar och så spelade de på en vettigare tid. Det var de gamla goa gossarna som öste på igen i ett vansinnigt tempo.

Nås 1984.??.??
Redan under soundcheck kunde man ana att det här kommer att bli något extra. Det är givetvis i Dalarna man får en sån stämning så det blir något enormt. Först hör man introt till Skyline, sen kommer Ile in på scenen själv, där efter Cisse och till sist Remu. Dom rockade arselet av varenda dalaraggare med låtar som Keep On Knockin, Cadillac, Walk, Don´t Run, Don´t Say Goodbye m fl. Hurriganes i högform - inget slår det.

Ljusdal 1984.07.29
När man sett dom ett halvt dygn tidigare i Nås kunde man knappt tro att det var samma trio. Okej, låtarna var samma men var fanns spel glädjen? Försvann den i samband med att Remus trummor rasade ihop under första låten? Föbannad blev han då i alla fall. Nej, tyvärr var det inte en av deras bättre spelningar.

Ahvenisto 1988.07.02
Albert och CRemu var väl rätt så bra men Cisse, vad hade hänt med denna så underbara människa? När jag hörde honom sjunga "My Only One" och "I Will Stay" blev jag nästan grinfärdig. Vad hade han gjort med rösten? Låt urvalet var väl inte det bästa tänkbara heller. Dom har faktiskt gjort fler skivor än Roadrunner. Det var väl ända gången jag blivit besviken på en Hurriganes spelning.