CHRISTINE
(The Dogs - Radiator 1980)

En häftig ballad. Pera hade en sån
härlig inlevelse, att han grät i studion
då han sjöng sista raderna till den här låten.
Han hade på riktigt mist den där
Christine för evigt. Efter att samlat sig,
undrade han ifall det skulle tas om,
men vi sa nej, den sitter där.

Ett framförande som satt som ett skott.
I Finland upplever man ju känslorna ur djupet,
men man uttrycker dom oftast inte,
åtminstone inte med sånger –
man är främmande för en sång kultur.

Elgitarren är däremot rockens fiol, via den är
det däremot mer accepterat att uttrycka känslor.

En sångare är mer naken framför sin publik,
det finns inga apparater emellan.
En kvinnlig finsk sångerskas känsloyttringar
kanske är mer accepterat än för en manlig.